Skärpta villkor för anhöriginvandring – vad proposition 2025/26:301 innebär

Juli 2026  ·  advokat-se.com  ·  Familjeåterförening

Den 30 juni 2026 lämnade regeringen propositionen Skärpta villkor för anhöriginvandring till riksdagen. Förslagen innebär att reglerna för vem som kan få uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s miniminivåer: försörjningskravet skärps och höjs, det ska gälla i fler situationer – och för första gången även vid förlängning av uppehållstillstånd. För familjer som redan lever åtskilda, eller som planerar återförening, kan detta bli avgörande. Här går vi igenom vad som föreslås, vem som berörs och hur du bör förbereda dig.

Kort om det viktigaste

• Regeringen föreslår att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s miniminivåer.
• Försörjningskravet skärps, ska gälla i fler situationer och nivån föreslås höjas.
• Kravet ska gälla även vid ansökan om fortsatt uppehållstillstånd – alltså vid förlängning.
• Möjligheten att vara anknytningsperson ska skilja sig åt beroende på om personen är svensk medborgare, nordisk medborgare, har permanent uppehållsrätt eller har uppehållstillstånd.
• Utredningen har även föreslagit en väntetid innan familjeåterförening kan beviljas för vissa grupper.
• Det ska regelmässigt beaktas om det finns skäl att avslå en ansökan, exempelvis om familjemedlemmar utsätts för våld eller annan allvarlig kränkning.

Var i processen står förslaget

Kedjan har varit lång: i september 2025 tog regeringen emot betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95). I juni 2026 beslutade regeringen om en lagrådsremiss, och den 30 juni 2026 lämnades propositionen 2025/26:301.

Att förslaget ännu befinner sig i lagstiftningsprocessen betyder inte att det saknar betydelse för dig som planerar en ansökan. Tvärtom: tidpunkten för när du ansöker kan bli avgörande för vilka regler som tillämpas.

Skärpt försörjningskrav

Försörjningskravet innebär i grunden att den person i Sverige som familjemedlemmen ska återförenas med (anknytningspersonen) måste kunna försörja sig själv och familjen samt ha en bostad av tillräcklig storlek och standard.

Regeringens förslag innebär tre förändringar samtidigt:

Sammantaget innebär det att familjer behöver planera sin ekonomi på längre sikt än tidigare, eftersom kravet inte längre bara är en tröskel vid första ansökan.

Nyheten: krav även vid förlängning

Detta är förslagets mest ingripande del i praktiken. Hittills har försörjningskravet i huvudsak varit en fråga vid den första ansökan. Om förslaget genomförs kommer kravet att prövas även när familjen ansöker om fortsatt uppehållstillstånd.

Konsekvensen är att en familj som återförenats kan hamna i en situation där ett förändrat arbetsliv – arbetslöshet, sjukdom, minskad arbetstid – påverkar möjligheten att få förlängning. Regeringen har i budgetsammanhang räknat med att detta medför mer omfattande handläggning för Migrationsverket, vilket illustrerar att prövningen blir mer djupgående.

Vem kan vara anknytningsperson

Förslaget innebär att möjligheten att vara anknytningsperson ska vara olika beroende på personens status:

Skillnaden är principiellt viktig: den betyder att din egen status i Sverige i högre grad avgör vilka möjligheter din familj har. Detta hänger ihop med den parallella förändringen att permanent uppehållstillstånd som huvudregel inte längre beviljas vid asylrelaterade tillstånd sedan den 12 juli 2026.

Väntetid för vissa grupper

I utredningen föreslogs bland annat att det i vissa anknytningsärenden ska införas en väntetid som huvudregel innan uppehållstillstånd kan beviljas. Enligt Migrationsverkets sammanfattning av regeringens arbete rör det sig om en väntetid på två år innan familjeåterförening kan beviljas för vissa grupper.

För familjer som redan levt åtskilda under lång tid kan en sådan väntetid vara mycket kännbar. Om du tillhör en grupp som kan omfattas är det extra viktigt att få din situation bedömd och att inte skjuta upp en ansökan i onödan.

Unga som fyllt 18 år

Förslaget innehåller även en förbättring i en specifik situation. Reglerna om uppehållstillstånd för nära anhöriga utanför kärnfamiljen ska bli bättre anpassade för förlängningssituationer. Det innebär bland annat att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd.

Detta adresserar ett känt problem: att ungdomar som växt upp i Sverige hamnat i kläm när de blivit myndiga mitt under en pågående tillståndsperiod.

Skydd mot våld i ärendena

Regeringen föreslår att det regelmässigt, i de ärenden där det är möjligt, ska tas hänsyn till om det finns skäl att avslå en ansökan – exempelvis om familjemedlemmar utsätts för våld eller annan allvarlig kränkning.

Om du befinner dig i en relation där våld förekommer och din uppehållsrätt är kopplad till anknytningen är detta ett område där juridisk hjälp är särskilt viktig. Det finns särskilda bestämmelser som kan bli tillämpliga när en relation upphör på grund av våld, och att inte känna till dem kan få allvarliga följder.

Så förbereder du dig

1. Kartlägg din egen status – svensk medborgare, permanent uppehållsrätt eller uppehållstillstånd? Det påverkar familjens möjligheter.
2. Räkna på försörjningskravet med marginal, och utgå från att nivån kan höjas.
3. Säkra bostadsfrågan – storlek och standard ska motsvara familjens behov.
4. Samla dokumentation löpande – anställningsavtal, löner, kontrolluppgifter, hyreskontrakt.
5. Planera tidpunkten för ansökan med hänsyn till kommande regeländringar.
6. Ta juridisk hjälp om din familj tillhör en grupp som kan omfattas av väntetid eller skärpta krav.

Vanliga misstag

De vanligaste misstagen i anknytningsärenden är: att underskatta försörjningskravet och ansöka med precis tillräcklig inkomst; att glömma bostadskravet; att inte spara dokumentation efter första beviljandet – och därför stå oförberedd vid förlängning; att anta att regler som gällde vid första ansökan gäller även framöver; samt att vänta med ansökan tills ”allt är perfekt” och därigenom hamna under strängare regler.

Vanliga frågor

Materialet är allmän information och utgör inte juridisk rådgivning. Förslagen kan ha ändrats under riksdagsbehandlingen – kontrollera alltid gällande regler.